På självaste nationaldagen drog Löparkollektivet ut i terrängen i Löparkollektivbussen - nu utan AC.
Terrängen suger fast fötterna i marken och efter detta snigelpass tänkte Kakan att detta duger ej. Alla andra rusade iväg som kalvar på grönbete. Kakan hade stockar till ben och klumpar till fötter. Så här ska det väl inte vara??? Kakan saknar asfalten under sina fötter.
Tisdagens pass blev därför 5 km fartlek på den ljuva asfalten..... och minsann var det inte asfalt som fattades?
Intervallerna varierade från 100-600 m i tempon på 4.30-5.30 min/km.
Det var gött efteråt. Kakan var riktigt trött. En lugn nerjogg hemåt i svalkande kvällsbris var kronan på verket.
